Ansvarsfull vattenhantering vid Nunasvaara
Alla gruvföretag behöver hantera det vatten som uppkommer i deras verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. I Talga AB:s fall renas allt överskottsvatten och leds till Hoisiojärvi som rinner ut i Östra Bäcken och vidare till Torne älv. Genom att vattenflödena kontrolleras och renas kommer verksamheten inte att påverka vattenkvaliteten i älvarna.
Talga AB kommer använda sig av ett integrerat vattenreningssystem och övervakning av överskottsvatten vid den planerade dagbrottsgruvan i Nunasvaara utanför Vittangi. Verksamheten planeras noggrant för att minimera intag av vatten. Gruvavfallet, gråberg och anrikningssand kommer att deponeras tillsammans i ett torrt upplag som är tätt i botten och täcks allt eftersom det fylls upp. Samdeponering används istället för en damm, vilket eliminerar risken för framtida miljöskador av läckage eller haverier.
Fördelen med en torr deponi är därför stor ur ett säkerhetsmässigt perspektiv. Om det sker ett ras i vallen, så finns inget vatten som kan dra med sig massorna utan de kommer stanna nedanför vallen och inom industriområdet.
Christin Jonasson, miljöingenjör hos Talga AB
Gruvan kommer att kräva pumpning för att hålla den fri från inträngande grundvatten och nederbörd. Rening av detta vatten, och rening av processvatten från anrikningen, är den viktigaste miljöfrågan att hantera. Enligt Talga AB:s senast genomförda opinionsundersökning, utförd av Ipsos, är detta också för allmänheten den viktigaste frågan.
Vi kommer att ha en robust reningsprocess och utsläppsflödet jämfört med älvens naturliga flöde blir mycket lågt. Det rör sig om 0,016 m3/s jämfört med det naturliga flödet om 132 m3/s. Utsläppsflödet motsvarar inte fullt två 10-litershinkar per sekund och spädningen blir därför mycket stor.
Nederbörd som faller på rena ytor avleds till omgivningen genom avskärande diken. På så sätt minskar mängden vatten som behöver hanteras. Grundvattnet pumpas upp från dagbrotten och förs till en sedimentationsbassäng, där partiklar sjunker ner till botten.
Regnvatten och smältvatten, tillsammans med grundvatten från dagbrotten och lakvatten som dräneras genom sand- och gråbergsmagasinet, leds till en vattenreningsanläggning. Processvattnet till anrikningsverket tas av det renade vattnet och kommer återanvändas till 80 procent innan det går tillbaka till vattenreningen. Allt vatten som kan vara förorenat samlas in och går först igenom vattenreningsprocessen, sedan till klarningsbassängen. När klarningsbassängen är full eller om nivån i recipienten Hoisojärvi är låg släpps vattnet ut i sjön efter att det kontrollerats genom provtagning. Den välbeprövade reningstekniken säkerställer att vattnet renas från föroreningar av malm och gråberg.
Frågor och Svar
Hur kan vattenreningsanläggning komma att se ut? Christin Jonasson, miljöingenjör, förklarar:
Vilken vattenreningsanläggning kommer att installeras?
Talga AB strävar efter att installera den mest effektiva tekniken för den vattenkvalitet som vi har i området. Just nu skickas förfrågningar ut till olika leverantörer. Det återstår att se vilken som är lämpligast och uppfyller våra egna krav och de krav som finns i vårt tillstånd.
Vittangi tar sitt dricksvatten från Torne älv, finns det någon risk att det förorenas?
Det är en lång väg mellan Östra bäckens mynning i Torne älv och intaget i vattenverket i Vittangi. Samtidigt är flödet av renat överskottsvatten till älven litet i förhållande till älvens flöde. Det handlar om väldigt små volymer överskottsvatten och det beror på att gruvan är så pass liten – i samma storleksordning som många bergtäkter runtom i landet. Det kommer inte vara någon risk att dricksvattnet förorenas.
Hur brukar en vattenreningsanläggning likt denna fungera?
Det första steget är en så kallad “fällning” med kalk eller lut så att vissa metaller och partiklar faller ner till botten. Därefter tillsätts ett flockningsmedel som kan vara aluminiumsulfat eller järnklorid som får ytterligare metaller att klumpas ihop och falla ned till botten. Dessa medel används i många reningsverk idag och är väl undersökta. Slammet som bildats på botten samlas ihop och vattnet pressas ut genom ett filter och bildar en torr “kaka”. Filtervattnet går tillbaka till reningen. Innan vattnet släpps ut i recipienten justerar man pH-värdet för att få det neutralt med till exempel citronsyra eller koldioxid. Därefter sker en sista polering av vattnet med sandfilter. Det kan också tillkomma fler steg beroende på vilka metaller som finns i vattnet.
Hur kommer ni att arbeta för att minska vattenmängderna?
Rent vatten ska inte smutsas ner i onödan. Vi kommer att avleda det rena vattnet, alltså regnvatten som landar på rena ytor så att det inte smutsas ner. Det är bara om vi får ett överskott av rent vatten som vi släpper ut det. Vi kan också höja nivån i Hosiojärvi med det renade vattnet om det behövs.