1. Home
  2. /
  3. Luleå
  4. /
  5. Naturvårdsarbete för ökad biologisk mångfald

Naturvårdsarbete för ökad biologisk mångfald

Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer och innefattar mångfald av arter samt variationen inom arter och ekosystem. Hållbara ekosystem med biologisk mångfald är avgörande för allt liv på jorden. Talga arbetar aktivt för att över tid öka den biologiska mångfalden inom de områden där vi verkar. Vi har som mål att i dessa områden bidra 15% nettopositivt till biologisk mångfald.

Vår verksamhet tar mark i anspråk genom aktiviteter vi utför som prospektering, gruvbrytning, anrikning, förädling, återvinning och transporter. Samtidigt kan det finnas höga naturvärden i gruvområden och täkter, och vi industriaktörer är själva beroende av ekosystemtjänster som rent vatten och erosionsskydd. 

För att hantera den påverkan vår verksamhet kan ha på naturmiljöer där vi är verksamma följer vi därför den så kallade hänsynshierarkin. Det innebär att i första hand undvika, och andra hand minimera, negativ påverkan. 

Det tredje steget i hänsynshierarkin handlar om att återställa påverkan. Om negativ påverkan återstår efter att åtgärder vidtagits för att undvika och minimera påverkan aktualiseras det fjärde steget – kompensation.

Målet med våra kompensationsåtgärder är att, i så stor utsträckning som möjligt, kompensera de naturmiljöer som går förlorade. Detta åstadkoms med åtgärder i liknande naturmiljöer i närområdet eller inom Kiruna och Luleå kommuner.​ Storleken på den ekologiska kompensationen ska motsvara förlusten samt ytterligare 15%.

Både påverkan och ekologisk kompensation beräknas med hjälp av det branschöverskridande verktyget CLIMB (Changing Land use Impact on Biodiversity) som år 2023 vann Årets Hållbarhetsprestation av Nätverket för Hållbart Näringsliv. Talga har i miljötillstånden för gruvverksamheten vid Nunasvaara Södra och anodfabriken i Luleå åtagit sig att med hjälp av denna modell kompensera för minst 115% av påverkansvärdet. Vi rapporterar årligen hur vi jobbar med biologisk mångfald och ekologisk kompensation i vår hållbarhetsrapport och tillsammans med andra aktörer i branschen genom Mining with Nature.

Talga söker aktivt efter lämpliga områden i närheten av det planerade gruvområdet utanför Vittangi. Dessa områden ska ligga nära verksamhetsområdet, vara tillgängliga, påvisa möjlighet till framtida skötsel och förvaltning, samt möjlighet att undanta från konventionellt skogsbruk. ​Lämpliga områden kommer att inventeras för att undersöka deras möjligheter för att utveckla naturvärden. Aktuella åtgärder för att öka den biologiska mångfalden i Nunasvaara kan komma vara skoglig restaurering och avsättning från skogsbruk​, slåtter och bete av fastmarksäng.

Talga, Ecogain, Luleå kommun och Länsstyrelsen i Norrbottens län utför naturvärdesinventering i Luleå, maj 2024

I Luleå kommer Talga bedriva ett långsiktigt arbete för att öka den biologiska mångfalden och kompensera för påverkan från anodfabriken i Luleå Industripark. Talga har anlitat Ecogain för att upprätta en genomförandeplan för den ekologiska kompensationen i dialog med Talga, Luleå kommun och Länsstyrelsen i Norrbottens län. Planen är att området ska utveckla naturvärden och på sikt bli en del av naturreservatet Ormberget-Hertsölandet. 

Målet är att arter ska vandra in när kompensationsområdet börjat uppfylla arternas olika krav på sina livsmiljöer. Så gott som alla målarter finns redan på Hertsölandet, varav flera mycket nära kompensationsområdet och bedöms därför kunna vandra in och etablera sig. 

För att möjliggöra detta utförs bland annat röjning och utplacering av död ved samt utvidgning och skydd av kantzoner vid myrar samt längs Harrbäcken i ett första skede, och därefter gallringar efter 20–25 år och 40–50 år.

Då flera av målarterna för den lövdominerade skogen är beroende av grova träd, ett skyddande krontak, och avdöende ved kan det ta årtionden för arter som talltita, dvärgsparv och järpe att etablera sig på kompensationsområdet. Men detta förväntas underlättas av ovan nämnda åtgärder. Redan efter fem år förväntar vi oss att den döda veden som läggs ut kommer att dra till sig insekter och bli mat åt hackspettar och andra fågelarter, medan röjningen skapar förutsättningar för mer örtrik vegetation som gynnar fladdermöss, rosenfink och stekelbocken.