Varför prospekterar Talga AB?
En gruva har en begränsad livslängd. Den livslängden kan förlängas i en redan befintlig gruva eller genom nya mineralreserver. För detta behövs prospektering – ett arbete som innefattar geologiska och geofysiska mätningar.
Prospektering är helt essentiellt för alla gruvbolag och är ett förberedande arbete som kartlägger mineraliseringar och ger underlag för senare brytning. Det betyder dock inte att en gruva verkligen blir av eller utökas. Mindre än en på tusen undersökningstillstånd resulterar i gruvbrytning varav Talga AB:s fyndighet är en av dom.
Från att prospekteringen börjar, till en eventuell start av en gruvverksamhet, dröjer det minst fem år men kan ibland ta betydligt längre tid än så. Därför behöver vi vara långsiktiga för att säkra framtidens malm.
Kortfattat syftar prospektering till att utreda om mineraliseringar är malm; en ekonomisk term för brytvärt mineral.
Lokalisering
Vilket område är intressant för prospektering? Valet av plats bygger på indikationer eller tidigare genomförda undersökningar som i fallet med Nunasvaara Södra, vår grafitfyndighet som visat sig tillhöra en av världens bästa med en halt om 23,8 procent grafit. Tidigare undersökningar finns arkiverade hos SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, för privata aktörer att ta del av. Svenska staten genomför inga prospekteringar i egen regi.
Tillstånd
För att kunna påbörja arbetet krävs dels ett undersökningstillstånd (som hanteras av Bergsstaten), dels en godkänd arbetsplan som i detalj beskriver de prospekteringar som ska utföras. Arbetsplanen ska också skickas ut till berörda sakägare, i Talga AB:s fall är sakägarna samebyar och markägare. Intressenter för verksamheten inkluderar dock många fler, inte minst lokalinvånare, varför kommunikation är viktigt.
Val av metoder
Den kanske mest kända metoden är prospekteringsborrning där borrkärnor tas upp för analys. Metoden innebär en liten påverkan för omgivning och mark då borriggarna är mindre enheter på hjul eller band och själva kärnorna som tas upp är omkring fem centimeter i diameter. Borrkärnorna karteras och analyseras för att ta fram geologiska modeller. Denna metod påbörjas vanligen efter det att en geofysisk mätning är gjord men metoderna kompletterar oftast varandra.
Geofysiska mätningar kan ske både på marken och från luften, så kallade flygmätningar. Vid Nunasvaara Södra genomförde Talga AB 2021 en geofysisk mätning med elektromagnetisk metod för att kartlägga fyndigheten. Data som samlas in ska fungera som underlag vid framtida planering av brytningen. En liknande metod användes också vid en fyndighet nio kilometer norr om Nunasvaara Södra på ett annat prospekteringstillstånd.
Analyser
Materialet från prospekteringar analyseras noggrant av erfarna geologer. Här undersöks bland annat borrkärnornas sammansättning och det insamlade materialet från geofysiska undersökningar blir till flerdimensionella modeller. När analyserna är genomförda och om kalkyler för lönsamhet är lovande kan mineralerna kallas ”malm”. Därefter börjar arbetet med studier om vilken teknik som bör användas för att bryta malmen samt hur miljöarbetet ska utformas under och efter brytning.
Fakta, Minerallagen
Bergsstaten är ansvarig myndighet och ser till att gruvbolagen i Sverige följer minerallagen som omfattar flertalet olika mineraler, däribland grafit och litium. Bergsstaten handlägger alla ärenden som rör både prospekteringar och brytning av mineraler. Minerallagen, som idag är indelad i 17 kapitel, är utvecklad för att både stödja och reglera utvinningen av mineraler i landet. Prospektering i skyddade områden, och särskilt i Natura 2000-områden, omfattas av en särskild vägledning utarbetad av Sveriges Geologiska Undersökning och Naturvårdsverket.
På SGU:s webbsida, https://www.sgu.se/bergsstaten/prospektering/, finns information om platser i Sverige med undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner. Idag finns tolv aktiva gruvor i landet mot omkring 250 i början av förra seklet. De flesta aktiva gruvor idag finns i norra Sverige – i Norrbotten och Västerbottens län.